Cheers to the freakin' weekend

Sex dagar sen senaste uppdateringen.. Really? Sorry!
Dagarna gar ratt snabbt har. De senaste har iallafall!
I fredags morse tog jag bussen till San Jose. Pa fredagen gick jag och Marcus runt och letade efter Casa de la cultura skitlange. Till slut ringer jag var kontaktperson och fragar om vagen dit, da ligger det i en helt annan stad. Whaaat.. Vi gick lite pa den supermysiga marknaden, fikade och letade upp ett lexikon till Mackan. I den affaren fanns det svenska grammartikbocker, coolt! Nu fick jag tvarhjarnslapp och har inte en aning vad vi gjorde i fredagskvall.. Ehh.. Vi kollade nog pa film! Eller? Joo baksmallan 2! Med Leffe ocksa saklart!
Sen la vi oss ganska tidigt for vi skulle mota upp nagra av Leifs kanningar dagen efter klockan SJU pa morgonen. Jaa jag var inte riktigt med i beslutandet dar vilket kanske hors.. Men iallafall, sagt och gjort, klockan sju stod vi i en park i San Jose.
Under dagen filmade Marcus killarna som ar Parkourutovare (vet ni inte vad det ar sa googla det). For att sammanfatta vad de gor sa ar de som gymnaster fast de gor allt med saker som redan finns. De har inga redskap forutom saker i parker och overgivna hus. De hoppar som grodor och flyger som faglar. Helt otroligt. De springer upp pa en vagg och gor en bakatvalt och landar pa fotterna. Gaaalet. Vi borjade i en park innan vi akte buss nastan hela vagen till Cartago (att gora det i offentligt ar egentligen olagligt tror jag). Dar fanns en overgiven byggnad som bara hade stommen kvar. Dar hoppade de och flog som bara den. Jag var saklart skitnervos och radd att nagon skulle skada sig hela tiden. 11 uppumpade adrenalinkillar som hoppar runt, kan det sluta bra liksom? Som tur var sa skadade sig ingen, forutom mojligtvis Leif. Han ville med hoppa.. Han landade lite daligt och fick ont anda upp i ryggen. Marcus var ratt smidig nar han hoppade mellan tva vaggar for att satta sig pa ena vaggen (det fanns alltsa inget tak). For bilder sa kolla min facebook under albumet "Costa Rica baby". I slutet finns massa bilder :)
Pa kvallen akte jag, Marcus och Leif och at pa ett supermysigt stalle, Cafe Mundo. Det kanns jattelyxigt och maten ar jattegod men det ar inte dyrt alls! Det ar ju inte billigt men det ar normalt. Helt klart overkomligt. Aker ni till San jose maste ni ata dar! Jag at jattegod pasta med chokladmousse till efterratt (jaa vi lyxade till med efterratt och anda gick det bara pa typ 100 kr). Gott! Efter det var vi alla helt slut sa vi gick och la oss.

Pa sondagen var det tankt att vi skulle mota parkourkillarna igen men det regnade och da kan de inte gora sina grejer sa vi lag kvar och sov. Vaknade av att Janette ("husmamman") kom in med juice klockan 8 pa morgonen utan att knacka. Hmm..
Den dagen var en typisk sondag. Det regnade sa vi orkade oss inte ur huset forran ratt sent nar det slutat regna. Vet inte vad vi gjorde hela dagen. Kollade pa film och chillade. Jag och Marcus gick "en svang" vid klockan fem. Vi skulle ga till nagon park han visste om och gick genom varsta slummen. Det varsta var inte slummen utan de 30000 miljarder backar pa 400000 km var. Vi hann ut ur slummen innan det blev morkt, gick in i en affar och fragade om vagen hem till oss. Vi gick typ som han sa och hittade till slut en rondell vi kande igen sa vi hittade hem :)
Efter det var jag helt slutkord. Maten har har inte jattemycket energi och man behover ratt mycket energi i alla backar.. Skyller jag pa iallafall.. Inte pa min daliga kondition.. Kvallen blev chill den med. Leffe kopte glass till mig och honom. Riktigt gott!
Det blev en tidig kvall och jag somnade som ett barn typ 10 minuter efter vi startat Avatar.

I morse akte jag tillbaks till Cartago, Marcus till Bocas del toro och Leffe blev lamnad ensam kvar.
Nar jag kommit hem sa gick jag till barnhemmet. Den nya tjejen, Doris, har kommit. Fast hon skulle bo har men det har kranglat till sig med oTec sa just nu bor hon med en annan volontars familj. Hoppas det loser sig och att hon far bo har, jag vill ha lite company! Iallafall, Johan trillade och slog i huvudet idag. Shit vad radd jag blev. Pa 10 sekunder blev det vaaarldens bula. Aldrig sett nagot liknande. Julian hamtade is och jag satt med Johan i knat och sag bulan vaxa. Riktigt obehagligt! Jag och Nicole var jatteradda att han fatt hjarnskakning vilket han mycket mojligt kan ha fatt.
Sen tog jag, Nicole och Julian typ 10 barn till parken. Detta ar mycket da ett av barnen ar autistisk och ett av barnen har svart att ga. Jojo ar dessutom bara tva ar sa henne fick man bara nastan hela vagen. Vem behover trana pa gym liksom..?
Sen skulle tjejerna ga pa toa.. En tjej hann inte till toan sa vi fick ga hem ratt snabbt.. Sen hade jag varit dar mina fyra timmar sa jag hjalpte tjejen byta klader sen traskade jag hem. Sen dess har jag typ inte gjort nagonting.
Jag haller pa att bli forkyld vilket suger pa riktigt. Ont i halsen, snorig och jag kanner pa mig att det kommer vara kallt inatt. Man kanske borde inforskaffa sig en snygg flanellpyjamas i oversize. Skulle vara ratt nice!

Nyss ringde Leffe och lattade sitt hjarta. En kvinna som bor hos Janette ar superreligios och tvingar Leif att prata med henne om religion vilket han inte ar intresserad av alls. Sant ar skitjobbigt. Folk som ar helt insnoade pa sin asikt och vagrar hora nagon annans. Dessutom marker man val om nagon inte vill prata om nagot? Vissa manniskor alltsa.. Gringos..

Det har varit en superbra helg. Det ar sa skont att traffa folk som man kan prata med om sa mycket olika saker. Om typ allt kanns det som. Vi har asikter och de ar inte alltid samma men de grundas i samma varderingar. Man far se saker ur andras perspektiv och man forstar hur de tanker.
Jag alskar att sitta och lyssna till historien av andra manniskors liv. Bade Marcus och Leif ar valdigt oppna och de har sa mycket att beratta. Om livet, om tankar, om drommar. Trakigt att helgen gick sa himla fort. Men det ar val det som hander nar man har roligt. Priset som ar vart att betala.

Man traffar sa mycket fina manniskor nar man reser. Det otroliga ar att man lar kanna varann sa snabbt nar man ar utomlands. Tiden har ar inte som tiden ar i Sverige. Har kanner man varann efter en dag. Man kan fa en "basta van i landet" efter en dag. Man planerar att resa nagonstans fast man inte riktigt kanner varann. For man tycker man gor det. Man tycker att man kanner varann och har gjort det lange. "Vi ses om en manad" - det ar ju inte sa lange. Det ar lugnt! Hemma i Sverige ar en manad en lang tid. Har kanns det inte sa lange. En manad gar snabbt har.
Kvallarna ar daremot bitvis sega. Jag blir lite socialt stord ibland..

Klockan ar tio i nio och jag kanske ska sova lite eller nat.. Har inget annat for mig. Forra veckan lyckades jag hitta en kanal som sande Big bang theory. Man kanske borde leta upp den kanalen igen.

Karlek till folket!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0