OJ vad lange sen jag skrev har. Varning for ett trakigt och langt inlagg! Kommer skriva massa saker som jag inte orkar forklara enbart for att jag inte ska glomma bort dom.

Forra mandagen akte jag, Hanna och Doris till Manuel Antonio. Bussresan som skulle tagit 5 timmar (enligt internet) tog bara 3 timmar! Winner. Vi tog bussen som gick kl 6 pa morgonen sa man var ju inte nadigt trott. Jag somnade pa bussen och satt och tappade ut huvudet i gangen hela tiden (bussen svanger ju hela tiden). Till slut tyckte killen som satt bredvid mig synd om mig och tog sin troja och la pa sin axel sa jag fick luta mig mot honom och sova. Guuuulligt! Han sa att han skulle till Manuel Antonio for att arbeta men jag fragade inte med vad. Dagen efter gick jag och Hanna till stranden och man gar forbi en polisstation. En polis star och chillar och helt plotsligt hor man "Saraa!!" och sa vinkar han. Hmm undra hur han forklarade for sina kollegor hur han kande mig - "hon sov pa min axel pa vagen hit"? Haha

Vart hostel i Manuel Antonio var ganska skit faktiskt. Det var jattestort och stora hostel ar sallan bra. Jag tror de hade plats for ungefar 150 personer och det bodde ungefar 50 st dar nar vi var dar. En grupp med massa argentiner(?) som inte pratade med nagon utanfor deras grupp och dessutom ockuperade de koket HUR lange som helst. Vi skulle steka mackor med ost emellan men vi fick noja oss med rostat brod med smor pa..
Vi traffade massa roligt folk och en hel del konstiga. Folk som helt avsagt sig teknik, folk med dryg skithumor, folk som snor kameror (Hannas, BUUU pa dom) och jaa massa konstigt folk. Sag en kille med varldens basta har. Jaa, jag kan inte prata om detta hostel utan att namna denna kille. Han tillhorde ett ticogang som uppenbarligen bara var dar for att jonglera och roka pa. De pratade inte med nagra andra. Men han hade varldens basta har! Jag kan inte ens forklara det..

De anstallda pa detta hostel var sa otrevliga sa det var helt otroligt. De raggade pa tjejer med. Typ ropade efter tjejer. Det borde de val fatta att man inte gor. Defentivt inte pa arbetstid? Urk.
Vart hostel hade en skitcool ocean view! Man var tvungen att klattra upp for ett berg (kandes det som) men det var varldens utsikt dar uppe! Dar uppe traffade vi aven tva amerikanska tjejer, Brianna och Sarna. Dom var roliga! Pa kvallen gick de ut och festade med de killarna vi lart kanna, Sas, Bryan och Randall. Vi valde att inte hanga med da killarna kvallen innan berattat hur de akte till den narliggande staden Quepos TVA ganger for att forsoka hitta fest. Det var lika bra att vi stannade hemma markte vi dagen efter. Vissa hade ratt stora regrets, haha.

Dagarna spenderades pa de underbart fina stranderna. Hanna och jag blev som barn igen. Vi lekte i vattnet. Forsta dagen stod vi bara i vattnet sa vagorna kom till hoften typ, andra dagen lite hogre och tredje dagen var det leka i de stora vagorna som gallde. Jag tror jag fick i mig mer saltvatten an vanligt vatten den dagen!

Pa torsdagen tog vi en buss till Jaco. Vi bodde pa det hostel jag bodde pa innan. Lite kontrast till det andra. Detta hostel har bara plats for 20 personer. Vi fick alla sova pa overslafer dar och dom var inte lite hoga. Jag hade brutit ratt mycket om jag trillade ner dar. Men jag sover som vanligt bra! Agaren sov nog inte sa mycket den natten daremot...

Dagen efter kom Brianna och Sarna till vart hostel fast det fanns inte plats for dom sa de fick bo pa ett annat. Vi gick dit pa kvallen och jag spelade bordtennis med engelsmannen John i typ, ja jag vet inte, lange. Sen blev det utgang. Det var jag, Doris, Hanna, Amy, Arnaud, Sarna och Brianna. Till slut hamnade vi pa en nattclub och O M G. Vi gapskrattade att Brianna nar hon borjade dansa. Hon var sa extrem. Jag har aldrig sett nagot liknande i mitt liv! Vi skrattade sa tararna rann. Efter ungefar tio minuter inser vi att hon inte skamtar.. Hon dansar sa... Det slutade med att det stod massa man och bara stirrade pa henne och Sarna. Sarna kan verka oskyldig men den tjejen dansar som nagon som dansar for pengar for att inte anvanda nagra fula ord.. Vi hade kul iallafall! Forsta gangen jag gatt och clubat utan nagot smink alls!

Dagen efter akte vi tillbaks till San Jose och var underbara host mother Marta. Jag gick in i Bryans rum for att hamta min dator (som jag hade fatt tillatelse av B att gora, han var inte hemma da). Marta undrar vad jag gor i Bryans rum, jag sager att jag ska hamta min dator och att jag har tillatelse att gora det. Nar jag kommer ut stirrar hon pa mig, lyfter pa ogonbrynen, skakar pa huvudet och gar darifran. Hon var skitotrevlig och sa att vi skulle betala mer och jag forstod inte vad hon menade eftersom vi redan betalat for de sex dagar vi skulle bo hos henne. Hon sager da att de sex dagarna var ju for forra veckan, veckan vi var i Manuel Antonio. Jag sager att Adrian (var kontaktperson) har sagt att vi inte skulle betala for de dagar vi inte var dar och hon surar igen och ar skitotrevlig. Jag ringer Adrian och jag hade ratt. Ber honom ringa henne. Ber hon om ursakt? Nej. SA GLAD att vi lamnade det dar huset idag. Fyyyyyyyy.

Sa idag akte Hanna hem och Doris och jag flyttade till vart nya hem i San Francisco har i San Jose. Nu bor vi i ett stoooort hus. Det bor tva amerikanska kvinnor har med. Doris och jag delar rum aven fast vi egentligen inte ska det enligt vart avtal med organisationen.. Far se om jag forsoker fa ner hyran vi betalar lite eller om vi bara later det vara.. Jag ar ju lite tajt med pengar som sagt.. Haha

Idag har jag varit ganska sa hemsjuk vilket suger lite. Hanna akte hem idag, Doris aker om mindre an en manad.. Man blir mer hemsjuk nar folk borjar aka hem.. Jag har inte varit hemsjuk pa ratt lange sa jag antar att jag visste att det skulle komma snart. Det ar bara att ta sig igenom svackan och komma ut pa andra sidan sa ar det nog lugnt. Om typ tva veckor aker jag och Doris till Nicaragua och da ska vi shoppa! Det ar billigare dar sa det blir att kopa presenter till folk dar.

Nu har jag nog inget mer att saga. Forutom att vi borjar pa vart nya barnhem imorgon klockan nio och vi vet inte vart det ligger och det verkar inte Emilia (var host mother) heller veta. Intressant!


Bilder kommer komma upp pa facebook inom en snar framtid!