Idag vaknade jag av att min syster ringde och frågade om jag ville jobba på ett dagis i Ljungbyholm i veckan. Visst hade jag kunnat göra det, om jag hade kunnat prata normalt.. Känns inte som föräldrar uppskattar sjuk personal så jag fick tacka nej.

Jag måste härifrån och fort ska det gå! Man tynar ju bort här. Det finns ju i n g e n t i n g.
Om rösten blir normal så åker jag till Bella i Jönköping på fredag, sen åker jag och henke till sthlm den 24 april tror jag.
I och med den gulliga skatteåterbäringen kanske man ska åka iväg någon mer stans innan sommaren.
En sak är ju säker - i höst är jag INTE kvar i nybro!



(och nej, jag har inte tatuerat mig)