Just nu sitter jag och lyssnar pa julsanger. Vet inte varfor jag plagar mig sjalv.
Julen verkar vara overallt. Alla bloggar. Alla hemsidor. Alla nyhetssajter.
Julmusik spelas i skolan. Jag har undervisat om julen i snart tva veckor. Vi julpyntade skolan i sondags. "Julfest" pa torsdag. Ja allt for att lararna och eleverna pa var skola ska lara sig om julen.

Men jul ar det da inte. Inte har. Inte alls.
Det hade varit lattare om man bojkottat julen helt. Ett julfritt ar. Det enda roliga med vintern forsvinner ioforsig. Men anda.
Man paminns. Hela tiden. Varje dag. Det ar skitjobbigt.

Julaftonsmorgon.
Kalle Anka klockan tre.
Julklapparna under julgranen.
Pappa med sin julslips.
Julmaten som ska finnas trots att jag inte ar nagot extremt fan.
Svensson Svensson pa kvallen.
Familjen samlas.
Familjen samlas.
Familjen samlas.
Familjen samlas, nastan.





Men nu ar jag inte hemma i ar. Sa ar det ju bara. Det finns inga andra jag hellre hade velat fira en icke-hemma jul med iallafall. Det ar ju alltid nagot (trots att Charlotte har fel, man firar den 24, inte 25e!).