Just nu tittar jag på ett program på tv4 fakta som heter så. Alltså jag vet inte vad jag ska säga.
Det finns en militärskola som täcker fem provinser (dels den jag var i). Föräldrar (rika föräldrar) som inte tycker om sina barns beteende kan skicka sina barn till denna skola. Skolan har inte vanlig undervisning. Rektorn säger att det handlar om att göra barnen till bra människor. Bra folk. Det kan ju diskuteras.
De går 4 mil om dagen. De står på tårna hur länge som helst. De får hoppa grodhopp hur länge som helst. De som inte håller lika högt tempo som de andra blir slagna. De sover på golvet i lastbilar. De får sällan brev från sina föräldrar. De flesta är mellan 10 och 18 år.
Jag förstår inte sånt här. Även om inget av detta förvånar mig så kan jag sällan hålla med om det. I Kina handlar allt om prestationer. Att göra sitt bästa räcker inte, man måste vara bättre än alla andra. Så är det i alla kinesiska skolor. Det finns poängsystem längst bak i klassrummen för att föräldrarna ska kunna se hur deras barn uppför sig i skolan. Eleverna är under enorm press. De går i skolan flera timmar mer än vad vi gör och när de kommer hem så pluggar de tills de somnar.

I det här programmet skulle barnen lära sig en buddistisk dikt på mer än 1000 ord utantill - på tre minuter. Kan de inte läsa upp den rätt, gissa vad som händer.
Alltså hur kan de ens tro att sånt här ska funka? "Jag är inte omänsklig" sa en av pojkarna. Nä, det är dom faktiskt inte. Vissa saker de utsätts för anses som ren tortyr och jag kan inte säga emot.
Något som ingen kan bli förvånad över är att barnen konstant funderar på att rymma. En pojke försökte men misslyckades. Han fick 50 slag med en käpp på var hand. Hans händer var så svullna att han inte ens kunde hålla i något.
Vissa föräldrar ångrar att de satt barnen i skolan. Barnen ringer och gråter (konstigt?) i telefonen. Barnen är där oftast på ett 6månaders eller 12månaderskontrakt. Oftast vet de inte att de ska åka dit. I nästan alla fall lät det "pappa sa att vi skulle till doktorn" eller "mamma sa att vi skulle på semester". Sen dumpas de i världens hell hole.
De här barnen saknar sina föräldrar hela tiden. De älskar dem uppenbart över allt annat. Hur kan man älska någon som sätter en på ett sånt ställe frivilligt? Och hur mycket kan föräldrarna egentligen älska sitt barn om man gör så mot det?

Svin.