Jag tankte att jag skulle delge mig med en sak jag lart mig av Doris - anledningen till att aldrig aka till Afrika.

Doris vaxte upp i Uganda och kom till England forst nar hon var tolv ar.

Pa vagen till skolan gick hon, och alla andra barn, med en svart sten i handen. Denna svarta sten absorberar fukt. Nej, barnen svettades inte. Blev de bitna av en orm sa satte man stenen mot bettet sa sog stenen ut en del av giftet..........

En natt vaknade hon och hennes familj av att deras hemhjalp skrek. En orm hade tagit sig upp i hennes sang under natten, legat intill henne for att fa varme och nar hon rorde sig sa fraste ormen och hon vaknade (ormen dodades av deras manliga "drang").

Nar de var i Uganda for nagra ar sedan sa behovde hennes bror stanna langs vagen for att "ga pa toa". Han stallde sig vid en buske och ut ur busken kommer en orm. Han spriiiinger tillbaks till bilen och sa fort han stangt dorren sa hoppar ormen upp mot rutan. Ja, vissa hoppar.

Doris sag med egna ogon hur en massiv orm at upp en babyget (?). Hon sa pulsen sla pa den fast den i stort sett var uppaten.
Vidriga varelser.

I skolan lar de inte sig inte hur man utrymmer skolan vid brand eller nagot sant, de lar sig hur man kommer undan ormar.

Alltsa.. Vi hor ju alla hur detta inte ar nagot for mig..