Jaha idag akte Doris hem. Det kanns helt tomt, hemskt, fruktansvart ensamt.
Det ar nog bast att inte skriva sa mycket om det sa jag slipper borja grata (igeeeen).

Inatt vaknade vi upp runt klockan 5. Jag (smart som jag ar) konstaterar det uppenbara efter att ha tagit ett stadigt grepp om sidorna pa sangen: It's an earthquake. Som om hon inte forstod det... Haha. Den holl pa ett tag och var defenitivt den storsta (enda?) jordbavning jag kant av. Nar jag googlade det stod det att den var 5.8 pa richterskalan. Vi hoppades bara att den inte skulle forstora nagra vagar eller startbanan for flygplanen.

Anyway, nu ska jag forsatta titta pa tv. Sjalv.
Haaa...

Igar var en relativt upptagen dag. Otto (herren i huset) tog mig och Doris till stan, bjod oss pa museum och mc donalds (hejdapresent till Doris anar jag). Museumet har ett stort utomhusrum med massa fina fjarilar. Jag och Doris forsokte forgaves att ta kort pa dom, de flog lite foor snabbt..
Efter det motte Doris och jag upp Denise i San Pedro. Vi fikade och Doris och hon sa hejda.
Efter det tog vi bussen hem. Fel buss dessutom. Vi lyckades hoppa av relativt nara hem som tur var. Efter det gick vi och amerikanskorna till Jumbo for att ata pizza pa Dominos (Doris request). Pizzan var huuuur god som helst. Vi delade pa en typ margarita fast med champinjoner pa. Vi at inte upp hela sa den blev lunch idag :)

Efter lunchen idag akte vi till Mall San Pedro for att ga pa bioooo :) Vi tittade pa The girl with the dragon tattoo och den var bra (har ju sett den svenska, som tur var kom jag inte ihag allt). Doris var imponerad och gillade den sa hon ska se till att lasa bockerna :) Jag var imponerad av att de var i Sverige och gjorde den! Jag trodde amerikanarna skulle sno den helt och andra platser och namn och sant, men icke! Bra gjort :)

Imorgon ar sista dagen med Dorisita. Pa mandag aker hon hem. Blaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa.

Idag pratade jag och Doris och jag om saker vi saknar med hemma och har ar lite av sakerna:

Jag saknar att...
- ga runt i strumpor
- duscha i varmvatten
- tvatta ansiktet i varmvatten
- ata vad jag vill, nar jag vill
- spola ner toapappret i toan
- hora en normal ringsignal nar det ringer
- lyssna pa min ipod in public utan ranrisk
- aka icke-overfulla bussar
- prata med manniskor som inte mumlar (folk mumlar har)
- kanna sig saker trots att man har sitt bankkort eller mycket pengar i planboken

Ja det var nagra av sakerna. Vissa ar lojliga men efter ett tag sa ar de storre an de later.

Sa i mandags akte jag och Dorisita till Granada, Nicaragua. Otto skjutsade oss till bussen vid fem pa morgonen och bussen gick vid sex. Vi hamnade i mitten pa bussen, precis under AC'n. Det var k a l l t.. Vi lyckades sova en del, granskorsningen gick ratt smidigt och vid tretiden pa eftermiddagen var vi framme i Granada.
Sa fort man klev av bussen slogs vi bada av en kansla av fattigdom. Costa Rica ar ocksa ett tredje-varlden-land men Nicaragua kandes saaa mycket fattigare.
Vart hostel var helt okej, lite lite folk kanske.. Vi hade ett privat rum pa andra vaningen (vart rum var den enda overvaningen). Trappan gick upp till var dorr och sen dar inne fanns tva sangar, en flakt och ett bord. Inget lyxhotell precis men det dog fint!
Forsta dagen gick vi bara och handlade, lagade pasta och vegetarisk tomatsas och sen blev det sangen tidigt. Ingen aning om vad klockan var. Det var sa skont i Nica for ingen av oss anvande mobilerna eller hade nagon klocka sa det var mest ga upp nar man var pigg, ata nar man ar hungrig och sova nar man ar trott. Forsta natten sov vi suuuperbra.

Forsta riktiga dagen tog vi oss till en valkand marknad i en narliggande stad, Masaya. Det var intressant nar ingen anstalld pa vart hostel pratade engelska sa vi missuppfattade vagbeskrivningen till Masaya-bussen och fick fraga langs vagen. Vi hamnade pa en ganska omysig gata. Det satt man langs sidorna dar det ocksa stod massa fastbundna tuppar.. Vi gick fort, forsokte att inte titta pa nagon och vid slutet av gatan var bussarna (vart att tillagga att detta var obehagligt fast klockan bara var 10 pa morgonen). Lokalbussen var...intressant. Minst sagt. Val framme i Masaya hoppade vi av vid busstationen. Whow... Det var en stooor grusplan full med bussar, taxis och kvinnor som salde frukt. Doris sa att det kandes som att vara i Afrika och jag har aldrig sett nagot liknande.
Vi tog en taxi till turistmarknanden, tog en taxi till den lokala marknaden och sen tillbaks till turistmarknanden. Den lokala hade bara sant som vi inte ville kopa. Typ fejkmarkesgrejer.
Vi shoppade och gjorde nog ett eller annat kap :)
Nar vi skulle hem tog vi en taxi och bad att han skulle slappa av oss pa busstationen. Nar vi sa att vi skulle till Granada sa erbjod han att kora oss hela vagen dit for 8 dollar. Jag var i chock (biiilligt) sa jag fortsatte upprepa priset i undran om jag hort fel, da trodde chaufforen att jag prutade och sankte priset till 7 dollar. Haha. 20 minuters bilresa istallet for en timmes bussresa. Okej, bussresan var hur mycket billigare som helst men 7 dollar ar inte sa mycket (speciellt med tanke pa att vi slapp ga pa den dar gatan igen).
Den dagen kopte vi grillad kyckling, tortillabrod, gronsaker och avokado. Lyxmat!
Men vad daligt vi sov den natten. Bada tva. Jag tror jag sov sammanlagt fem timmar. Tidigare den kvallen sa Doris att hon sett nagot som sag ut som en kackerlacka i vart rum (jag mosade en kvallen innan sa det hade inte varit sa forvanande). Vi star upp bada tva och plockar i vara vaskor nar vi ser nagot som springer over golvet. Doris sag klor (?haha) och jag sag att den/det hade pals. Alltsa inte en kackerlacka. Jag hoppade upp pa min sang och det gjorde Doris med (vet inte varfor hon inte hoppade upp pa sin egen sang som typ var 2 dm ifran min men, haha). Vi skrek/skrattade i panik. Det roliga ar att hon sag den innan men da blev hon inte radd utan tyckte att hon sjalv var ganska hardcore, men den andra gangen sa hoppar hon upp pa sangen och skriker. Haha.

Pa onsdagen bestamde vi oss for att ga pa upptacksfard i Granada. Vi var och kollade pa Lake Nicaragua, gick runt i typiska Nica-kvarter och i typiska turistkvarter. Jag fick lara mig att ormar gillar mangotrad. Ett sant tanker jag aldrig sta under igen! Vi sag inga ormar men Doris upplyste mig om fakta och jag halvsprang nar vi var tvugna att ga under tradet.. Vi sag ocksa en kvinna hanga tvatt pa taggtrad. Hmm..
Husen i Nicaragua ar sa sota! De har massa glada farger, mycket gladare an Costa Rica och dar har de inga stangsel heller.
Denna kvallen sag vi den kackerlackslikanande figuren med pals och klor, det visade sig vara en mus som tydligen bodde i vart rum. Jag sa att vi borde ge honom ett namn. Vi ar tysta i nagra sekunder sen sager vi bada "Bob" samtidigt. Vi har typ blivit en person...

Pa torsdagen tog vi var sista runda till marknaden i Masaya. Denna gang tog vi en annan sorts buss som ar en expressbuss till Managua men som passerar Masaya. Jag traffade typ sex svenskar! Tror de var pensionarer och vissa av dom var fran Varnamo. Coolt! Vi shoppade det sista, fikade pa samma stalle som vi var pa sist och gick runt pa marknaden aven efter vi shoppat klart bara for att spendera lite tid.
Nar vi kom hem till vart hostel sag vi var lilla Bob, igen. Han sprang ut ur rummet ratt snabbt efter vi kommit in och pa natten blockerade vi hans ingang. Det var nog mer vi som bodde i hans rum an tvartom..

Pa fredagen gick vi upp supertidigt. Bussen gick klockan 6 fran Managua men det stod pa var biljett att man var tvungen att vara vid bussen 45 minuter innan avgang. Vi visste inte om de menade avgang fran Managua eller avgangen fran Granada sa vi tog det sakra fore det osakra och satsade pa att vara vid Ticabus kvart over fem. Kvallen innan fragade vi agaren av hostelet (antligen nagon som kunde engelska) allt vi behovde veta. Hon sa att massa taxis passerar hostelet hela tiden och att ticabus vanteplats (heter det sa?) ar inomhus och de har stolar och tv och allt sant. Bra tankte vi! Men sadar blev det ju inte riktigt..
Klockan kvart i fem lamnar vi vart hostel och inser att det inte alls passerar manga taxis. Vart hostel lag typ 40 meter fran Stadsparken dar det finns mycket taxis men inte direkt ar ett bra stalle att vara pa nar det ar morkt. Inte mycket att gora, vi gick till parken och lyckades fa en taxi relativt snabbt. I taxin fanns det redan en kvinna (de plockar alltid upp folk aven att de har folk i bilen). Han sa att han bara skulle slappa av henne forst och sen kora oss till Ticabus. Visst, gar val bra tankte vi. Mm, men sen korde han mot Lake Nicaragua, svangde av pa en liten obelyst gata dar det inte fanns naaagra hus. Totalt morker utanfor rutan, han kor fort och sen plockar han upp en kille langs gatan med. Jag tanker inte ens skriva vad jag tankte pa. Som tur var slapper han av de andra tva och kor oss till ticabus vantsal. Det ligger i ett ganska otrevligt omrade med mycket mekaniker och biltvattar. Vart att tillagga ar att det fortfarande var morkt ute. Han slapper av oss och vi tror att han kort oss till fel stalle. Men nej, visst var det ratt stalle, det var bara det att de inte hade oppnat an. Som tur var stod det en amerikansk man dar med sa vi var inte ensamma. Fast det var anda inte speciellt kul att sta ute i morker i ett taskigt kvarter i Nicaragua i en timme. Speciellt inte nar den amerikanske mannen berattar hur han blev bortford och ranad dagen innan. Ja, detta star han och berattar i morkret. T a c k.
Nar solen gatt upp och det blev ljust ute sa oppnande de vantsalen. Antar att de inte ville ha oppet medan det fortfarande var morkt.. Vid klockan sju kom bussen och vi hade samma platser tilldelade oss pa vagen hem, fast pa hemvagen var det annu kallare..
Val framme vid gransen maste man ga ur bussen, de kollar vaskorna, byter plats pa allt bagage som ar under bussen, tar vara pass och gar ivag, kommer tillbaks, in i bussen, mot migration, ut ur bussen, koa, koa, koa, fa stampel och tillbaks pa bussen. Jag tog med mig min flygbiljett for att visa att jag faktiskt kommer lamna Costa Rica (ibland knolar dom med att stampla passen med 90 dagar om man inte har utresebevis). Vara vanner som var dar for tva veckor sen fick 90dagarsstamplar utan nagot bevis alls. Doris hade inte med sig sin flygbiljett och han vagrade ge henne nagon stampel alls (30 dagar hade ju rackt for henne). Men nej, migrationsmannen tvingar henne att ga till ett internetcafe, skriva ut sin biljett och komma tillbaks. Suck. Som tur var hade hon sin biljett pa sin email, annars hade vi blivit fast vid gransen och det vill man i n t e bli.
Efter mer buss, taxi och en annan buss var vi antligen hemma i San Francisco. Tolv timmars resa ganska exakt. Vagen dit tog ungefar tio timmar men da gick migration mycket smidigare.

Vi var sa glada over att ha kommit hem i sakerhet utan att ha blivit av med nagot. Vi kopte en liten brodduk till Emilia som hon blev jatteglad for. Katherine fick en typisk Nica-leksak och fodelsedagsbarnet Dee fick en fin anteckningsbok. Resten ar hemligheter! :)
Vi at en supergod tarta pa kvallen, wow! Latt den godaste tartan/kakan jag atit sen jag kom hit!

Bilduppladdningen vill inte just nu men det kommer bilder pa facebook snart :)

Igar var fail. F A I L.

Sa forst skulle vi ta ut pengar och vaxla till dollars. Dee forklarade vagen till basta banken men utgick beskrivningen fran en annan mataffar mot vad vi tankte pa. Vart hamnade vi? FEL.
Sen tog vi bussen in till stan for att kopa bussbiljett till Nicaragua. Efter lite letande hittar vi busskontoret. Bussen vi ville ta var full sa vi aker pa mandag istallet for sondag (fail). Nar vi skulle kopa biljetterna ville killen ha vara pass. Fail. Bara att satta sig pa bussen hem, hamta passet och tillbaks.
Nar vi kom hem var vi heeeelt slut.

Det var var fredag det!

Klockan ar halv tio och vi har varit vakna sen typ atta. Jag ligger fortfarande i min sang och Doris lamnade precis sin for en morgondusch. Vi ar sa lata!
Igar namnde hon hur skont det var att vi ar lediga pa fredagar och att vi inte behover ga upp tidigt.
Jag fick ett skrattanfall. Vi jobbar eftermiddagar. Vi gar a l d r i g upp tidigt.
Chansar pa att vi hade ungefar 10 skrattanfall igar.. Hon hade huvudvark sa mitt i allt skrattande lyckades hon beklaga sig for sin huvudvark vilket gjorde att jag skrattade annu mer...

Idag ar det lite saker vi maste fixa dock. Ta ut pengar och vaxla dom till USD och aka in till stan for att kopa var bussbiljett (och vi maste lyckas hitta stallet dar man koper den). Thaaat's right - vi aker till Nicaragua pa sondag :)
Det ska bli kul. Vi kommer bo i Granada men huvudstaden Managua ligger ratt nara sa vi tar oss nog dit en dag ocksa.

Nu ar jag jattesugen pa frukost. Det ar ju trots allt fredag, sa idag kanske vi far de goda frukostflingorna?
Hoppas :)

Idag ar det sondag och vi ar lika passiva som vi var igar.
Vilket egentligen ar ratt skont.
Idag ar en san dag nar jag inte trivs i mitt skinn typ. Allt ar obekvamt och jag vill gora allt och ingenting.

Forra veckan (efter lite om och men) borjade vi pa det nya barnhemmet. Vi akte pa eftermiddagspasset som varken jag eller Doris var speciellt sugna pa. Men det fanns inte sa mycket att valja pa.
Barnhemmet har massvis med regler och barnen behandlas som glas. Minsta lilla sak de gor sa sager de till dom att ta det forsiktigt (alltsa inte alls som de hardhudade barnen i Casa de Pan).
Vi far inte busa med barnen, inte bara dom, inte krama dom, inte ha dom i knat, inte nagonting. Vilket ar lite svart nar man ar van att busa med dom och bara runt pa de sma. Icke sa Nicke. Ratt saker pa att jag och Doris brot halften av reglerna sist vi var dar. Det ar ju sa manga att halla reda pa. Dessutom ar det ratt trakigt.
Det finns 10 barn varav tva ar babisar. Resten ar helt okej uppfostrade och skoter sig bra. De leker bra tillsammans sa vi har inte sa mycket att gora..

I fredags tog vi de amerikanska kvinnorna till San Jose downtown. Vi at lunch pa Q-cafe och tog de till turistmarknanden. Avslutade med glass pa Plaza de la cultura och tittade pa manniskor.
Det var trevligt och kul att ta med dom ut aven om vi fick leta efter bussen tillbaks ett bra tag da alla sa olika platser..

Igar gjorde vi ingenting forutom en promenad. Vi utnyttjar kabeltvn kan jag saga! Vi kan sitta/ligga i vara sangar och titta pa film. Awesome. Snacket gar mest kring Nicaragua som vi aker till om en vecka. Vi har gjort lista pa allt vi ska kopa och vilka som far vad. Forst pa listan ar mamma och efter hennes namn star det "allt?".
Hoppas att det ar billigare an vad vi tror for vi har bada ratt mycket att kopa.

Idag at vi lunch med en liten del av familjen. Emilia och Otto har atta barn och alla de har barn sa denna familjen ar stor.. Pa lunch var vi nog runt 10 iallafall, det var bara ena sonen och hans barn har.
Hans fru pratade en del med Doris. Hon sa att Doris hade stora ogon. Sen tittar hon pa mig och sager att jag har ledsna ogon. Inte formen pa ogonen, utan i sjalva ogat. Det ar nagot jag har hort har en hel del. Folk fragar om jag ar ledsen nar jag inte ar det. Vet inte om det ar mitt rest-face. Att jag ser ledsen ut. Jag vet inte. Doris sager att mina ogon ser ledsna ut ibland och ibland inte.

Jag har varit ratt hemsjuk sista dagarna. Inte for att jag inte trivs i nya huset eller sa men jag har anda varit borta i tre manader nu och man blir lite hemsjuk ibland. Jag kommer hem nagon gang i borjan av april iallafall. Jag kan inte gora ytterligare en manad till med volontararbete. Man jobbar bara tre timmar om dagen. Resten av dagen har man ingenting att gora for man har inte rad att gora saker hela tiden. Yey. Sa nej, det gar bara inte.
Hade jag inte haft Doris hade jag nog suttit pa ett plan hem vid det har laget.
Just nu forsoker jag fokusera pa Nicaragua. Sen aker Doris hem den 13e och jag jobbar i fyra/fem veckor till och sen aker jag till nagot hostel pa kusten och chillar i tva veckor innan jag aker hem.
Jag vill fixa ombokningen nu sa jag har ett datum men det ar sa mycket fram och tillbaks med flygstolen hela tiden..

OJ vad lange sen jag skrev har. Varning for ett trakigt och langt inlagg! Kommer skriva massa saker som jag inte orkar forklara enbart for att jag inte ska glomma bort dom.

Forra mandagen akte jag, Hanna och Doris till Manuel Antonio. Bussresan som skulle tagit 5 timmar (enligt internet) tog bara 3 timmar! Winner. Vi tog bussen som gick kl 6 pa morgonen sa man var ju inte nadigt trott. Jag somnade pa bussen och satt och tappade ut huvudet i gangen hela tiden (bussen svanger ju hela tiden). Till slut tyckte killen som satt bredvid mig synd om mig och tog sin troja och la pa sin axel sa jag fick luta mig mot honom och sova. Guuuulligt! Han sa att han skulle till Manuel Antonio for att arbeta men jag fragade inte med vad. Dagen efter gick jag och Hanna till stranden och man gar forbi en polisstation. En polis star och chillar och helt plotsligt hor man "Saraa!!" och sa vinkar han. Hmm undra hur han forklarade for sina kollegor hur han kande mig - "hon sov pa min axel pa vagen hit"? Haha

Vart hostel i Manuel Antonio var ganska skit faktiskt. Det var jattestort och stora hostel ar sallan bra. Jag tror de hade plats for ungefar 150 personer och det bodde ungefar 50 st dar nar vi var dar. En grupp med massa argentiner(?) som inte pratade med nagon utanfor deras grupp och dessutom ockuperade de koket HUR lange som helst. Vi skulle steka mackor med ost emellan men vi fick noja oss med rostat brod med smor pa..
Vi traffade massa roligt folk och en hel del konstiga. Folk som helt avsagt sig teknik, folk med dryg skithumor, folk som snor kameror (Hannas, BUUU pa dom) och jaa massa konstigt folk. Sag en kille med varldens basta har. Jaa, jag kan inte prata om detta hostel utan att namna denna kille. Han tillhorde ett ticogang som uppenbarligen bara var dar for att jonglera och roka pa. De pratade inte med nagra andra. Men han hade varldens basta har! Jag kan inte ens forklara det..

De anstallda pa detta hostel var sa otrevliga sa det var helt otroligt. De raggade pa tjejer med. Typ ropade efter tjejer. Det borde de val fatta att man inte gor. Defentivt inte pa arbetstid? Urk.
Vart hostel hade en skitcool ocean view! Man var tvungen att klattra upp for ett berg (kandes det som) men det var varldens utsikt dar uppe! Dar uppe traffade vi aven tva amerikanska tjejer, Brianna och Sarna. Dom var roliga! Pa kvallen gick de ut och festade med de killarna vi lart kanna, Sas, Bryan och Randall. Vi valde att inte hanga med da killarna kvallen innan berattat hur de akte till den narliggande staden Quepos TVA ganger for att forsoka hitta fest. Det var lika bra att vi stannade hemma markte vi dagen efter. Vissa hade ratt stora regrets, haha.

Dagarna spenderades pa de underbart fina stranderna. Hanna och jag blev som barn igen. Vi lekte i vattnet. Forsta dagen stod vi bara i vattnet sa vagorna kom till hoften typ, andra dagen lite hogre och tredje dagen var det leka i de stora vagorna som gallde. Jag tror jag fick i mig mer saltvatten an vanligt vatten den dagen!

Pa torsdagen tog vi en buss till Jaco. Vi bodde pa det hostel jag bodde pa innan. Lite kontrast till det andra. Detta hostel har bara plats for 20 personer. Vi fick alla sova pa overslafer dar och dom var inte lite hoga. Jag hade brutit ratt mycket om jag trillade ner dar. Men jag sover som vanligt bra! Agaren sov nog inte sa mycket den natten daremot...

Dagen efter kom Brianna och Sarna till vart hostel fast det fanns inte plats for dom sa de fick bo pa ett annat. Vi gick dit pa kvallen och jag spelade bordtennis med engelsmannen John i typ, ja jag vet inte, lange. Sen blev det utgang. Det var jag, Doris, Hanna, Amy, Arnaud, Sarna och Brianna. Till slut hamnade vi pa en nattclub och O M G. Vi gapskrattade att Brianna nar hon borjade dansa. Hon var sa extrem. Jag har aldrig sett nagot liknande i mitt liv! Vi skrattade sa tararna rann. Efter ungefar tio minuter inser vi att hon inte skamtar.. Hon dansar sa... Det slutade med att det stod massa man och bara stirrade pa henne och Sarna. Sarna kan verka oskyldig men den tjejen dansar som nagon som dansar for pengar for att inte anvanda nagra fula ord.. Vi hade kul iallafall! Forsta gangen jag gatt och clubat utan nagot smink alls!

Dagen efter akte vi tillbaks till San Jose och var underbara host mother Marta. Jag gick in i Bryans rum for att hamta min dator (som jag hade fatt tillatelse av B att gora, han var inte hemma da). Marta undrar vad jag gor i Bryans rum, jag sager att jag ska hamta min dator och att jag har tillatelse att gora det. Nar jag kommer ut stirrar hon pa mig, lyfter pa ogonbrynen, skakar pa huvudet och gar darifran. Hon var skitotrevlig och sa att vi skulle betala mer och jag forstod inte vad hon menade eftersom vi redan betalat for de sex dagar vi skulle bo hos henne. Hon sager da att de sex dagarna var ju for forra veckan, veckan vi var i Manuel Antonio. Jag sager att Adrian (var kontaktperson) har sagt att vi inte skulle betala for de dagar vi inte var dar och hon surar igen och ar skitotrevlig. Jag ringer Adrian och jag hade ratt. Ber honom ringa henne. Ber hon om ursakt? Nej. SA GLAD att vi lamnade det dar huset idag. Fyyyyyyyy.

Sa idag akte Hanna hem och Doris och jag flyttade till vart nya hem i San Francisco har i San Jose. Nu bor vi i ett stoooort hus. Det bor tva amerikanska kvinnor har med. Doris och jag delar rum aven fast vi egentligen inte ska det enligt vart avtal med organisationen.. Far se om jag forsoker fa ner hyran vi betalar lite eller om vi bara later det vara.. Jag ar ju lite tajt med pengar som sagt.. Haha

Idag har jag varit ganska sa hemsjuk vilket suger lite. Hanna akte hem idag, Doris aker om mindre an en manad.. Man blir mer hemsjuk nar folk borjar aka hem.. Jag har inte varit hemsjuk pa ratt lange sa jag antar att jag visste att det skulle komma snart. Det ar bara att ta sig igenom svackan och komma ut pa andra sidan sa ar det nog lugnt. Om typ tva veckor aker jag och Doris till Nicaragua och da ska vi shoppa! Det ar billigare dar sa det blir att kopa presenter till folk dar.

Nu har jag nog inget mer att saga. Forutom att vi borjar pa vart nya barnhem imorgon klockan nio och vi vet inte vart det ligger och det verkar inte Emilia (var host mother) heller veta. Intressant!


Bilder kommer komma upp pa facebook inom en snar framtid!

Tjenare tjenare!

Nu ar jag inne pa sista veckan pa barnhemmet. Det kanns konstigt! Imorgon ar sista dagen och jag har varit dar i ungefar tva manader. Galet. Kommer inte bli sa kul att saga hejda till barnen (jag hatar goodbyes). Bade jag, Doris och Mirjam lamnar barnhemmet denna vecka och Samuel lamnar nasta vecka. Denise ar nog inte kvar sa lange till heller. Da blir det bara Karin kvar. Det skulle kommit tva amerikanska killar men de har inte kommit. Vet inte varfor inte.. En ny costaricansk kille har borjat halsa pa sa det ar kul for barnen.
Daniel, som jag firade jul hos, var och halsade pa barnhemmet i veckan och shit var poppis han blev! Pojkarna fick helt klart en ny hjalte. Lille Jonny var helt sald pa honom. Holl honom i handen heeela tiden (det tog 1,5 manad innan jag fick halla honom i handen). Sen nar Jonny trillade fick jag till och med trosta honom (!!!!!). Det har aldrig hant NAGON. Jag fick liksom krama honom. Oftast brukar han slass om man kommer nara honom nar han ar ledsen.. Jose har fragat massvis med ganger om Daniel kommer tillbaks sa hoppas han gor det, han var helt klart en hit. Pojkarna har liksom inga aldre killar att se upp till. Att han dessutom gjorde parkour gjorde honom bara 10000000 ganger mer poppis..

Man maste borja packa lite smatt ocksa.. Vet inte hur allt ska fa plats. Pa lordag flyttar vi ju tillbaks till San Jose och pa mandag drar vi till Manuel Antonio och sen blir det nog en natt i Jaco ocksa bara for att varldens basta hostel finns dar. Annars har det inte hant sa mycket. Jag ar forkyld. Kul. Blev det pa bion igar. Jag, Hanna och Doris gick och kollade pa Mission Impossible bara for ga-pa-bio-skull men den var faktiskt helt klart over forvantan! Vi blev lite forvanade nar Mikael Nyqvists namn ploppade upp kan jag saga..
Forkylningen kan ha kommit nar vi vantade pa bussen med da sakert 6 Cartago-bussar passerade Terramall bara for att de var sa fulla. Sen fick vi aka med en gaaaaleeeeen busschaffis.. Men jag gav honom 500 colones (bussen kostar 435 c) och fick 565 colones tillbaks sa det var ju kul!

Lite senare idag ska vi fika med de andra volontarerna. En typ hejda-fika. De man kommer bra overrens med kommer man val traffa igen antar jag. Mirjam kanske hanger med mig, Hanna och Doris till Manuel Antonio med forresten. Kul (:


Naa nu kanske man borde borja packa..

Grattis till min lilla Cindypindy som fyller 9 (?) ar idag!
Hoppas de kom ihag din fodelsedag dar hemma.
Pusspusspusspusspusspusspusspusspuss

Kanns som det ar dags att jag uppdaterar om jul nu, annars kommer det droja laaange innan jag gor det..

I fredags akte jag, Doris och Mirjam till San Jose och bodde pa hostel. Pa fredagkvallen ringde Daniel och fragade om vi ville med hem till honom och hanga med honom och Miguel och det var helt klart battre an att sitta och dega pa vart hostel :)

Pa lordagsmorgonen kom Daniel och vi akte till busstationen. Fyra timmars bussresa har aldrig gatt sa fort! Planen var att sova lite pa bussen eftersom det inte blev sa mycket somn natten innan men sa blev det inte.
Val framme i Puerto Viejo traffade jag hans mamma, broder och en av brodernas flickvan. Far inte glomma varldens sotaste och busigaste valp, labbe/pitbullmix. Nar vi kom hade han inget namn sa han kallades Bebe men sen blev namnet Paco Tintin. Jag kan inte saga att jag ar nagot massivt fan av namnet.. Paco ELLER Tintin hade varit bra, inte bada, haha. Vi hade en chill lordag. Gick runt pa stranden, powernappade och pa kvallen blev det charader (: Vi bodde hos Roberto och Natalia eftersom the Mansion inte hade plats for oss.

Pa sondagen blev det lite badande och sen akte vi runt till lite olika strander, jattefina! Vadret var inte riktigt pa var sida pa eftermiddagen men det var bra anda. Broderna gjorde nagon sorts tavling for att bestamma vilka som skulle jobba under eftermiddagen. Daniel och Roberto forlorade och fick jobba sa Diego och Natalia tog mig pa en guidad tur runt Puerto Viejo :)
Pa kvallen var alla ratt trotta sa vi akte hem for att kolla pa film, men internet var ratt trott ocksa.. Film blev det ingen. Roberto och Natalia somnade och jag och Daniel pratade oss igenom halva natten.

Mandagen var min planerade hemresedag men efter overtalning sa stannade jag en dag till. Daniels kompis Besly kom ocksa. Kvallen blev det lite clubliv i P.V. Varken jag, Daniel eller Natalia drack men jag blev den utvalda chaufforen. Kul att kora bil! OM jag har saknat det! Vid tvatiden kom det massa poliser till cluben och stangde den for kvallen. Alla andra clubar hade stangt ocksa sa vi akte hem och spelade kort tills jag korde hem de andra till The Mansion och det var dags att ga och lagga sig.

Pa tisdagseftermiddagen blev det hemresa och jag tog bussen till Limon och bytte dar till San Jose-bussen. Efter att Daniel sagt 100 ggr hur jag skulle ga sa kan jag inte fatta att jag gick at helt fel hall i Limon. Haha jag ar verkligen inte bra pa riktningar..
Pa kvallen var jag hemma i kalla Cartago. Det var verkligen skitkallt. I taxin i SJ lyckades jag ta pa mig strumpbyxor trots att jag hade shorts pa mig, winner! Utan dom hade jag frusit sonder.

Idag (torsdag) hamtade jag och Doris Hanna pa flygplatsen! Imorgon aker vi till San Jose for att bo pa hostel over helgen och bara chilla. Sweeeet :)

Hanna har gatt och lagt sig och jag ska nog gora samma, sov inte sa bra inatt.
Buenas noches!

Det ar en tjej pa barnhemmet, Fanny 17 ar, som ar SA ROLIG! Jag skrattar SONDER.
Forsta gangen jag var ute och gick med henne fick jag en chock. Haha hon ar saaaaaaaa oversexuell sa det ar inte sant. Hon visslar pa ALLA killar. Ropar efter dom ratt ofta ocksa, typ sexi och guapo (sot). Hahah hon ar sa rolig.
Hon har berattat att hon gillar nar killarna ar lite mulliga och har stora rumpor. Sen gor hon alltid massa roliga miner.
Idag satt jag och Doris och chillade lite i solen efter jobbet nar Fanny gick forbi. Hon stannade och snackade ett tag och hon fragade vad vi gjorde, om vi satt och letade efter pojkvanner. Sen nar bilar passerade sa kollade hon in killarna och om det fanns en var till oss i bilen. Hahah jag gar verkligen sonder nar hon ar san. Bara skrattar. Heeela tiden.
Hon ar helt klart min favorittjej av de stora tjejerna!
Okej, hon ar typ den enda av de aldre som pratar med mig over huvudtaget (Nicole har sagt att hon gillade mina skor en gang.. Raknas det..?).

Tjena bloggen!

Det har hant lite kul saker och lite trakiga saker sen sist.

De trakiga ar att det blivit lite av ett glapp mellan oss volontarer som ar pa barnhemmet (typ halsar-knappt-glapp).. Det har lite blivit schweizarna (4 st) for sig och jag och Doris for oss sjalva. De pratar bara tyska hela tiden sa det ar lite svart att hanga med i konversationerna om man sager sa. Dessutom verkar det som om de tror att jag och Doris inte kan leva utan varann. Nu nar mina julplaner andrats lite sa fragade en av volontarerna om Doris ens skulle till San Jose nu nar inte jag ska vara dar hela helgen. Hon aker inte dit for att jag ar dar utan for att komma bort fran Cartago............ Jaja, de far tro vad de vill. Trist att det tror att vi inte har nagon egen vilja bara.
Vissa av dom (iallafall en) verkar ha extrema problem med mig. Hon tilltalar inte ens mig utan hon fragar Doris om vissa grejer som galler mig fast jag star bredvid (jag horde inte detta, jag hade lackat). Jag ska bara forsoka skita i det, jag har ju inte sa lang tid kvar dar.

Nu till de roliga sakerna!
Jag har blivit bjuden hem till en kille jag kanner har i Costa Rica, Daniel. Jag ska fira jul med hans familj i Puerto Viejo. Vi aker dit pa lordag morgon och jag vet inte riktigt nar vi kommer hem.
Huuuur snallt ar inte detta? Bara bjuda med nagon sa pa jul? HUR SNALLT SOM HELST. Det ar vad julen handlar om men man glommer det lite. Det handlar inte bara om familjen utan om alla manniskor. Jag var jatteradd att jag skulle vara i vagen men han kollade med alla och alla tyckte det ska bli kul. Jag langtaaar :)
Kanns som det kommer bli en bra bra jul! Sometimes good things fall apart so better things can fall together :)
Och jag far ju trots allt hela fredagen och fredagskvallen med Doris och Mirjam sa vi ska ha lite lyx pa vart hostel och gora bananer med choklad i och glass till :))) (och sakert massa annat nyttigt).

Nu ska jag duscha och sen forsoka gora en snygg fotlank till Dorisita och ett armband till Mirjam. Julklappar pa hog niva! Haha, lange sen man gav nagon en julklapp som man gjort sjalv. Sa gar det nar man ar fattig. Jag maste hitta nagot till Daniels mamma bara. Lite svart nar man aldrig traffat henne. Onskar jag hade nagon cool svensk sak att ge henne, men nagot sant har jag inte med mig.

Love

Igar kom det massor av Dinoras barn och barnbarn hit for att gora Tamales. Det ar en valkand jultradition har. Det var kul att gora dom. Man la en klick majsdeg pa majsblad (?). Pa degen la man ris, kott, 1 bit morot, 1 bit paprika, 1/4 kokt agg, 2 kikartor (?), nagon gron liten pinne (haha) 3 artor och 3 russin. Sen vek man ihop detta till ett paket, i bladet, och sen knots de ihop for att koka i en timme. Det later inte gott och det var det inte heller.
Som tur var fick jag min pa mitt rum sa de sag inte hur jag kampade ner den..
Jag berattade for Doris idag och hon berattade att nar hon fick det sa at hon inte ens upp den utan la den i en platspase i sin vaska och slangde den.. Haha

Igar sag jag dessutom ett helt grishuvud i kylskapet. Utan ogon. Med har kvar. Det var mysigt.. Tur att jag var ensam i koket nar jag sag det for jag stod och gapade i minst 20 sekunder.
Idag skulle jag visa Doris men da var det borta fran kylskapet. Dinora visade da hur fint det kokade.. Uuuuh...

Idag akte jag och Dorisita till Terramall och gick runt. Kopte faktiskt ett par pyjamasbyxor! En 40kronors julklapp till mig sjalv typ (:

Är du kvinna? Är du singel? Tag då nästkommande två minuter i ditt liv och begrunda nedanstående. När du är införstådd är du välkommen att vurma för oss med både X & Y-Kromosomer igen. Trevlig och matnyttig läsning.

1. Lär er använda toalettringen. Vi vill ha den uppe, du vill ha den nere. Du hör inte oss klaga
över att du alltid lämnar den nerfälld.

2. Söndag = Sport. Det är som fullmånen eller tidvattnet. Låt det vara!

3. Shopping är inte sport.

4. Fråga om du vill något. Låt mig förtydliga: Subtila gliringar fungerar inte! Tydliga gliringar funkar inte! Extremt uppenbara gliringar funkar inte%r1 Säg bara vad fan du villn

5. Kom till oss med problemen om du vill ha hjälp att lösa dem. Det är det vi gör. Söker du sympati, använd dina väninnor.

6. Tycker du att du är fet så är du antagligen det. Fråga inte oss.

7. Du kan antingen fråga oss om vi vill hjälpa till med något eller säga att du vill ha det gjort, INTE båda. Om du redan vet hur man ska göra det på bästa sätt, gör det då själv.

8. Christopher Columbus behövde inte vägvisning, inte vi heller.

9. Vi män ser i 16 färger, som Windows standardinställning. Persika till exempel, är en frukt, inte en färg. Pumpa är också en frukt. Vi har ingen aning vad malva är.

10. Om det kliar någonstans så kliar vi tillbaks. Sådana är vi.

11. Om vi frågar vad som är fel och du svarar ”Inget” så kommer vi att agera därefter. Vi vet att du ljuger men det är helt enkelt inte värt besväret.

12. Om du ställer en fråga du egentligen inte vill veta svaret på, förvänta dig då ett svar du egentligen inte vill höra.

13. När vi ska ut någonstans så duger i princip allt du väljer utmärkt att bära.

14. Fråga oss inte vad vi tänker på om du inte är beredd att diskutera ämnen som fotboll, tv-spel eller bärs

15. Du har nog med kläder.

16. Du har för många skor.

17. Jag är i form. Rund är en form.

Tack för att du läst detta; Ja, Jag vet, Jag själv kommer att få sova på soffan i natt,
men visste du att män inte bryr sig så mycket om det heller. Det är som att campa.

Idag har jag varit seeeeg.
Mamma ringde i morse. Jag var vaken men hade inte gatt upp. Sen skypade vi och jag gick inte upp da heller, har datorn precis intill sangen.. Och nar vi skypat klart sa skypade jag och Hanna.. Haha. Laaat.

Det enda jag egentligen gjort idag var att ta en lite promenad pa typ en kvart. Det har varit risigt vader och regnat. Sen har jag ocksa bokat hostel for mig, Doris och Mirjam i San Jose for jul. Vi lyxade till det med ett privatrum for tre personer :) Det kostade bara 3 dollar mer per person och det ar ju trots allt jul.

Har suttit och kollat tatueringar idag. Sen borjade jag mala lite pa min arm. Nu ser jag ut som en hogstadieelevs block ungefar.. Kommer aldrig kunna bestamma mig i vilket fall sa vet inte varfor jag ens funderar pa saken.

Jag kan verkligen inte sluta lyssna pa Skinny Love. Jag kan inte heller bestamma vilken jag gillar mest. Jag tror det ar Bon Ivers version. Kanske. Eller?
http://www.youtube.com/watch?v=UrMmr1oMPGA

http://www.youtube.com/watch?v=aNzCDt2eidg

Kan inte vanta tills jag kommer hem till det alskade pianot och kora denna :)))
Ratt saker pa att jag hort att min nasta vardfamilj har en gitarr! Hoppas!

Kommer hela tiden pa nya saker med mig sjalv. Det ar val bra antar jag. Bade bra och daliga saker. Problemet ar bara att jag inte vet hur jag ska losa de daliga sakerna.
Det kanns som jag aldrig ar riktigt nojd. Nar jag var i Kina ville jag hem (inte hela tiden men ibland). Nar jag var hemma ville jag hit. Nar jag ar har vill bade aka hem, till Aus och stanna har forever.
Jag ar lite radd att "sla mig till ro" for jag ar radd att jag inte kommer vara nojd da. I just want moooore.
Kanske blir sa nar man val borjat resa? Att man bara vill ha mer och mer. Jag vet inte.
Det ar inte det att jag inte ar nojd med mitt liv, for det ar jag verkligen. Jag tror jag ar radd for att sluta vara nojd om jag byter bana.
I love my life and everything and everyone in it :)

Men seriost, lyssna pa Skinny Love. Kan nastan lova att man gillar minst en av de tva versionerna :)


Who will love you?
Who will fight?
Who will fall far behind?

Idag har det varit en bra dag.
Vi kom till barnhemmet och alla barn akte ivag pa "kalas" klockan 10 sa da gick vi hem.. De andra  volontarerna akte till San Jose men jag och Doris gick hem till mig och satt och snackade om allt mellan himmel och jord. Som vanligt. Det kanns som vi kan prata om det mesta. Mycket idag var om manniskor och hur "ovetande" folk ar. Eller vad man ska kalla det. Folk som fragar Doris massa konstiga fragor om Afrika och jankare som fragar oss alla konstiga fragor. Rasister, homofober, trangsynta och alltmant ovetande manniskor. 
Intressant och tragiskt. Rika norskor som tydligen inte forstod hur man kunde bo i radhus. Whaaat...
Manniskor..

Dinora bjod oss pa pannkakor. Hon bjod Doris med! Detta ar faktiskt nagot vart att papeka. Vissa volontarer far inte ens alla sina tre mal om dagen. Vissa far typ ett apple som ett mal. Jag tror Dinora ar en av de fa som inte tar emot volontarer for att tjana pengar utan for sallskapet och tryggheten att ha nagon mer i huset.
Hon verkar tycka det ar kul nar det kommer besok for nu nar Doris var har sa gjorde hon finsaft! :)

Abby kom forbi med nagot hon lagat som smakade flaskpannkaka. Det var gott! Pa lordag aker hon och Amanda hem till USA sa imorgon ska vi hanga nastan hela dagen. Vi ska aka till Terramall och ga pa bio, ata mat, ata glass och ga i affarer. Det ska bli kul :)


Ratt saker pa att en av tjejerna tatuerade sig idag. En varldskarta precis nedanfor axlarna. Jag vill med tatuera mig och sitter och kollar pa vad jag vill ha men jag vantar tills jag kommer hem.. Jag vill inte gora den har aven om det ar mycket billigare. Det kanns som det ar storre risk att den blir infekterad har. Duschvattnet ar inte lika rent och sanna saker. Jag sa idag till Doris att jag vill ta fler hal i orat. Hon paminde mig om min bad luck och bad mig att inte gora det har i CR. Haha well, it's true!

Idag har jag varit i Costa Rica i tva manader, tiden gar fort! Kanns som den bara kommer susa forbi.
Nasta helg tar jag, Doris och Miriam in pa hostel i SJ for att fira jul.
Den 29e kommer Hanna.
Nyarshelgen blir nog i SJ.
Veckan efter det ar sista veckan i CDP och i Cartago.
Helgen efter det tar vi vara saker till SJ.
Veckan efter det aker vi till Nicaragua.
Helgen efter det firar vi Doris fodelsedag i SJ.
Tisdagen efter det aker Hanna hem och Doris och jag flyttar till ett nytt hus och borjar pa det nya barnhemmet.
4 veckor efter det aker Doris hem.
2 veckor efter det sa blir det nog backpacking for mig.
Sen kommer jag med hem, antagligen i April nagon gang :)
Kanner pa mig att det kommer ga fort..

Ahhh jag blir sa flyttahemifransjuk nar jag borjar tanka pa att skaffa eget place.

Jag hittade en jattecool blogg. Hon visar hur man kan gora egen himmelsang, eget snyggt duschdraperi och massa annat. Aah flytta hemifran :D

http://www.isabsson.se/